Gå direkt till textinnehållet
Visa meny

För dig som upplever våld i nära relation - coronavirus

Kristider och påfrestningar

Under rådande omständigheter lever flera av oss i situationer som kanske skiljer sig från vår vanliga vardag. Det kan vara påfrestande både psykisk, fysiskt och socialt. De som dessutom lever i ansträngda eller dysfunktionella relationer kan under sådana omständigheter bli extra utsatta.


Våld i nära relation

Våld i nära relationer inkluderar alla former av våld. Det kan vara såväl fysiskt som psykiskt, sexualiserat, ekonomiskt och materiellt.

Våld i nära relation kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka emotionella band till våldsutövaren, vilket kan försvåra möjligheten till motstånd och uppbrott. Genom ett systematiskt bruk av olika former av våld och hot försöker våldsutövaren kontrollera och utöva makt över den utsatta. Våld i nära relationer inkluderar alla slags relationer mellan närstående som heterosexuella par, samkönade par, syskonrelationer och andra familje- och släktrelationer. Både män och kvinnor utsätts för våld, men våldsutsattheten ser olika ut. Den vanligaste formen av våld i nära relationer utövas av en man mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med.

Barn som lever med våld

Forskning visar att barn som lever i våldets närhet, som själva blir utsatta eller som bevittnar olika typer av våld i nära relationer, ofta påverkas negativt och kan utveckla allvarlig och långvarig psykisk ohälsa. Några exempel på konsekvenser av att ha utsatts eller bevittnat våld är oro, ångest, depression, posttraumatiskt stressyndrom och aggressivitet. Det är därför viktigt att uppmärksamma barnen, även om föräldrarna tror att barnet inte sett eller märkt av våldet eller hoten. Forskning visar även att en stor del av barn som bevittnat våld även är eller har varit utsatta för våld.

Oro för barn och unga

Alla barn har rätt till att få växa upp under trygga förhållanden och rätt till stöd och skydd. Barn som far illa eller riskerar att fara illa är ett gemensamt samhällsansvar.

Enligt Socialtjänstlagen bör var och en som misstänker att ett barn far illa förmedla sin oro till socialtjänsten. Myndigheter vars verksamhet berör barn och unga är skyldiga att anmäla sin oro till socialtjänsten. Det är viktigt att uppmärksamma de barn som lever med våld så att barnen får det stöd och skydd från socialtjänsten som de har rätt till.

Om du misstänker att ett barn far illa men är osäker på om en anmälan bör göras kan du ringa Individ- och familjeomsorgen i Norsjö för att konsultera. Ring via kommunens växel på 0918-140 00 och uppge att du har frågor om oro för barn och unga för att kopplas in till en socialsekreterare. Under kvällar och helger kontaktar du socialjouren via 112.

Hör av dig

Vem som helst kan drabbas av våld i nära relation och det är alltid den som utför handlingarna som har ansvaret för våldet. Det finns stöd och hjälp att få både i Norsjö och på andra sätt. Om du lever i en dysfunktionell relation kan du ta kontakt med någon av de myndigheter och organisationer som finns nedan eller berätta för en anhörig om hur du har det.

Om du som anhörig eller medmänniska misstänker att någon i din närhet lever under våldsamma förhållanden kan du alltid ringa och rådfråga Individ- och familjeomsorgen hur du kan agera.


Viktiga telefonnummer och kontakter

Kommunens socialtjänst
  • Individ och familjeomsorgen, Norsjö 0918-140 00.
  • Socialjour, under kvällar och helger, 112.
Specialiserad verksamhet (Mottagning för våldsutsatta och våldsutövare)
  • Kvinnofridsmottagningen Umeå 020–410 420
  • Mansmottagningen Umeå;  020-245245
  • Asta-mottagning; 090-785 65 67
  • Centrum mot våld Skellefteå;
    • För dig som är/har varit utsatt för våld; 020-61 60 60
    • För dig som utövat våld i nära relation; 020-73 55 55
Brottsofferjour
  • Brottsofferjouren i Skellefteå (Malå, Norsjö, Skellefteå) 0910-70 18 20; boj.skelleftea@gmail.com
Kvinnojourer i länet
  • Umeå Kvinnojour; 090-77 97 00, kvinnojourenumea@gmail.com
  • Guldstadens kvinnojour; 0910–15003; info@guldstadenskvinnojour.se
  • Lycksele kvinnojour; 0950-372 11; lycksele@roks.se
  • Storumans kvinnojour; 070-567 67 99
  • Öppen gemenskaps kvinnojour; 070-831 50 53
  • Vilhelmina kvinnojour; 070-326 33 71
www.unizon.se

Unizon samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Unizon hjälper dig att komma i kontakt med en jour.

www.roks.se

(Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige)

www.terrafem.org

Terrafem är en ideell organisation och nätverk för kvinnors rätt mot mäns våld. Terrafem har kvinnojoursverksamhet, juristjour samt Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk bakgrund där du har möjlighet att få rådgivning och stöd på 62 olika språk.

www.mind.se

På MIND:s hemsida finns bland annat en självmordslinje för den som går i tankar på att ta sitt liv. Linjen är öppen dygnet runt och det går att chatta, ringa och mejla anonymt med utbildade volontärer.

Nationella telefonnummer

– Kvinnofridslinjen; 020-50 50 50
– Polisen; 114 14
– Nationella stödtelefonen gällande hedersrelaterat våld och förtryck; 010 223 57 60
– Bris; 116 111
– Rädda barnen; 08-698 90 00


Till dig som själv är utsatt

Det är den som utövar våld som är ansvarig för våldet och du har ingen skuld i det. Våld i nära relationer förekommer i alla former av relationer och i alla samhällsgrupper och åldrar. Du som är utsatt för våld har rätt till stöd, hjälp och skydd från samhället. Socialtjänsten i varje kommun har ansvar för att våldsutsatta får stöd och hjälp. Våldet sker oftast i hemmet och kan därför vara svårt att upptäcka för omgivningen. Det gör att det också kan vara svårt att ingripa och hjälpa dig som är utsatt. Många som utsätts för våld av sin partner eller annan är kvar i relationen under lång tid. Att man stannar kvar i förhållandet kan ha flera förklaringar men är en del av våldet och kallas normaliseringsprocessen.

Bra att tänka på om du utsatts för våld i nära relationer
  • Anförtro dig åt människor du litar på – vänner, din chef, en kollega eller någon annan och berättar om din situation. Du har rätt till hjälp och stöd och genom att berätta kan du få stöd att söka hjälp.
  • Vid skador, dokumentera om möjligt. Det bästa är om en läkare kan dokumentera det du utsatts för.
  • Tvätta inte kläder som du har haft på dig i samband med misshandel eller sexuella övergrepp.
  • Spara hot du får via sms, e-post eller på telefonsvararen. Sänd dem vidare till vänner som kan lagra dem. De kan vara viktiga bevismaterial.
  • Ta kontakt med ditt försäkringsbolag – vissa bolag erbjuder gratis samtalsstöd.
  • Ta med dig en stödperson/vän om du gör en polisanmälan, exempelvis någon från en kvinno- eller brottsofferjour.
  • Du har rätt att ha med dig ett så kallat målsägandebiträde redan vid första polisförhöret.
Bra att tänka på om du bestämmer dig för att lämna relationen

Att lämna en relation är många gånger svårt. Om du lever i en relation där du utsätts för våld är det ofta ännu svårare och i vissa situationer kan det vara farligt. Om du känner dig rädd och tror att din partner kan bli farlig är det viktigt att du planerar separationen noggrant. Det är viktigt att du involverar andra människor i din situation. Genom kommunens socialtjänst har du rätt till skydd och stöd om du känner dig hotad. Kontakten kan till exempel ske via telefon, e-post eller brev. Du kan ta hjälp av ett juridiskt ombud.

Följande råd kan vara till hjälp när du bestämt dig för att lämna relationen:
  • Var försiktig när du berättar att du vill separera. Ha någon hos dig eller lämna beskedet på en offentlig plats.
  • Lämna hemmet vid rätt tidpunkt. Om möjligt – lämna bostaden när din partner inte är där eller när hen sover. Berätta gärna för någon du litar på att du bestämt dig för att lämna hemmet.
  • Ta med dig det du behöver. Packa kläder och andra saker som är värdefulla för dig. Har du barn – se till att ta med kläder och sådant som är viktigt för barnen, såsom gosedjur, favoritleksak eller snuttefilt.
  • Välj en trygg plats att åka till. Antingen en vän eller släkting, eller ta kontakt med socialtjänsten eller en kvinnojour.
  • Tänk på din ekonomiska situation – om möjligt ha ett konto som partnern inte har tillgång till. Du har rätt till ekonomiskt bistånd via socialtjänsten i en akut situation.
  • Våga be om hjälp – prata till exempel med en vän, din chef, en medarbetare eller kontakta någon stödorganisation.
  • Om du har barn – se till att de befinner sig på säker plats när du berättar för din partner att du vill separera.
  • Om du har husdjur – ta med dem också om så är möjligt.

Information om stöd under polisutredning och rättegång

Målsägarbiträde

Den som har utsatts för våld i nära relationer och anmält detta till polisen har rätt till ett eget juridiskt biträde, ett så kallat målsägandebiträde. Målsägandebiträdet, som ofta är en advokat, ska ta tillvara den drabbades intressen under förundersökningen och rättegången samt lämna stöd och hjälp.

Målsägandebiträdet ska vidare informera om vad som kommer att hända och de regler som gäller samt bevaka att förhör sker på lämpligt sätt. Observera att man har rätt att ha med sig ett målsägandebiträde redan vid första polisförhöret. Kostnaden för målsägandebiträdet betalas av staten.

Stödperson

Förutom målsägandebiträde finns möjlighet att ta med en stödperson under förundersökning och rättegång. Stödpersonen har, till skillnad från målsägandebiträdet inga juridiska befogenheter, utan fungerar endast som ett moraliskt och känslomässigt stöd.

Stödpersonen kan vara någon närstående till den drabbade, en chef, en kollega eller en representant från en kvinnojour eller brottsofferjour. Det är personen själv som avgör om man har behov av och vill ha med sig en stödperson under förundersökning och/eller rättegång. Dock finns ingen ovillkorlig rätt att ha med sig en stödperson vid förhör under förundersökningen, till skillnad från vad som gäller i fråga om målsägandebiträde.

En stödperson har endast rätt att närvara om förundersökningsledaren anser att det kan ske utan negativa konsekvenser för utredningen.

Vittnesstöd

För att underlätta situationen för brottsdrabbade i domstolsprocessen finns det så kallade vittnesstöd vid landets tingsrätter och hovrätter. De är särskilt utvalda och utbildade personer som informerar bland annat om själva rättegångsförfarandet. De kan också hjälpa till om målsäganden känner sig pressad och spänd under själva rättegången. Vittnesstöden erbjuder även praktisk hjälp, till exempel att fylla i ersättningsblanketter och förmedla kontakt med personer som kan besvara specifika frågor i ärendet. Vittnesstöd kontaktar man genom brottsofferjouren på telefonnummer 0200–212019.

Rättsskydd, juridisk rådgivning och rättshjälp

Har personen behov av ytterligare juridisk rådgivning, utöver den hjälp man får av sitt målsägandebiträde och åklagaren, bör personen i första hand vända sig till sitt försäkringsbolag för att få besked om vad rättskyddet i hemförsäkringen omfattar. Personen kan även ha möjligheter till rättshjälp enligt rättshjälpslagen. För att få rättshjälp beviljat krävs att man har uttömt möjligheten till rättsskydd enligt ovan. Vidare ställs krav på att den drabbade ska ha vänt sig till en advokat eller biträdande jurist för rådgivning.

Underrättelse från kriminalvården

När en intagen på kriminalvårdsanstalt avtjänar straff för ett våld som har riktat sig mot liv, hälsa, frihet eller frid, ska den som drabbats tillfrågas om hen vill bli underrättad om gärningspersonen får permission eller av någon anledning avviker från anstalten samt när gärningspersonen ska friges.

Möjligheter till skydd
Kontaktförbud

När en person har utsatts för våld, hot eller andra trakasserier kan man ansöka om så kallat kontaktförbud. Ansökan görs hos polisen och det är åklagaren som fattar beslut om ansökan ska beviljas.

Kontaktförbud innebär att den som hotar eller trakasserar förbjuds att besöka, följa efter eller kontakta den drabbade under en viss period. Inte heller får den drabbade ta kontakt. Förbudet gäller även kontakt via brev, sms eller e-post. Förbudet kan utvidgas till att personen som hotar eller trakasserar inte får uppehålla sig i närheten av den drabbades bostad eller arbetsplats. Det finns också möjlighet att få ett kontaktförbud utfärdat mot den som den drabbade bor ihop med som då, under en begränsad tid, inte får vistas i den gemensamma bostaden.

Skyddsåtgärder

Den som är utsatt för allvarliga hot kan, efter att polisen gjort en hot- och riskbedömning, få en så kallad skyddstelefon eller ett direktnummer under en kortare period. Det är en mobiltelefonitjänst som gör att personens telefon kopplas direkt till polisens ledningscentral som kan nås genom ett kortnummer. Där kan personalen se vem som ringer och snabbt skicka hjälp.

Skyddade personuppgifter

Folkbokföringsuppgifter, till exempel personnummer, namn och adress är normalt offentliga. I vissa fall kan en person få sina personuppgifter skyddade, exempel på sådana fall kan vara att du utsatts för våld, hot om våld, förföljelse eller andra trakasserier.

Senast ändrad 28 november 2023

Vi och våra partners använder cookies för att förbättra och personalisera din upplevelse, visa annonser baserade på dina intressen och för att mäta och analysera data. Genom att använda vår webbplats och våra tjänster godkänner du att vi använder cookies som beskrivet i vår dataskydds-policy.